Världen har under och efter pandeminåren och med tillhörande marknader, fått uppleva först ett utbuds shortage för att sen mötas av en inflationsperiod. Vilket inte varit konstigt, med alla de nya pengarna som kommit i omlopp på väldigt kort tid. Sakta men säkert har därefter finansmarknaderna skruvats åt för att få bukt med inflationen. Jag kan orda mycket om bakgrunden till detta, men man kan sammanfatta det hela med att riksbankerna nog missförstått mycket av orskak vs. verkan i hela den inflationscykel.
Kortfattat var riksbankerna ungefär ett halvår sena på bollen och är nu ett halvår för sena på att sänka. Konsekvenserna blir ett efterläp i konjunkturen, som kommer bli betydligt mer omfattande än någon ”mjuklandning” någonsin kunnat förutspå. Vi är nu inne på månad 31 i Sverige i rad där antalet konkurser ökar.
Allt detta riskerar att leda till att världens riksbanken behöver sänka betydligt snabbare än vad som planerat, för att rädda ekonomin. I dagarna har det kommit många mätetal som lyser illrött, men riksbankerna stirrar sig blint på fel ”icke-operativa” nyckeltal. Min känsla är att de saknar örat mot rälsen.
Skulle riskbankerna sänka räntan idag skulle deflation uppstå, givet att reporäntan står för en stor del av en inflationssiffra. Varför finns inte ett sådant perspektiv?
Bland investerare tycks det råda en förhoppning om att räntesänkningar kommer leda till att börsen går upp. Men hur har det sett ut historiskt?
Historiskt sett har sänkningar av reporäntan från centralbanker som Europeiska centralbanken (ECB), Federal Reserve (Fed) och Riksbanken haft betydande effekter både på kort och lång sikt. Effekterna på aktiemarknaden, konjunkturen och inflationsutvecklingen kan variera beroende på storleken och hastigheten på sänkningen samt rådande ekonomiska förhållanden. Här är några exempel på tidigare räntecykler och deras påverkan:
Exempel 1: Finanskrisen 2008-2009
Federal Reserve
- Åtgärd: Fed sänkte räntan från 5,25 % i september 2007 till nästan 0 % (0–0,25 %) i december 2008.
- Kortsiktig påverkan: Börsen föll kraftigt i början av denna cykel, trots sänkningar, eftersom investerare förlorade förtroendet för banksystemet och ekonomin. Under krisen föll S&P 500 med cirka 57 % från topp till botten mellan 2007 och 2009. Europeiska börser föll också kraftigt under krisen. Till exempel föll Euro Stoxx 50 med över 50 % från mitten av 2007 till 2009. I Sverige föll OMX30 med över 40 % under samma period.
- Långsiktig påverkan: Efter att botten nåddes i mars 2009 påbörjade börsen en kraftig uppgång tack vare massiva stimulanser och räntesänkningar. S&P 500 steg med mer än 300 % fram till slutet av 2019, vilket markerade en av de längsta bullmarknaderna i modern tid. OMX30 steg med cirka 200 % från botten under finanskrisen fram till början av 2020.
Exempel 2: Europeiska skuldkrisen 2011-2012
ECB
- Åtgärd: ECB sänkte räntorna successivt under skuldkrisen, men det tog tid för effekterna att synas. Man sänkte från 1,5 % i mitten av 2011.
- Kortsiktig påverkan: Börserna reagerade volatilt under skuldkrisen, med tillfälliga uppgångar följt av fortsatta fall. Euro Stoxx 50 föll med cirka 25 % från början av 2011 till slutet av året.
- Långsiktig påverkan: När ECB till slut signalerade mer kraftfulla åtgärder, som att man var villig att köpa upp statsobligationer via OMT-programmet, stabiliserades marknaderna. Börserna återhämtade sig och började en uppgång. Euro Stoxx 50 steg med över 50 % från mitten av 2012 till 2015.
Exempel 3: Covid-19-pandemin 2020
Federal Reserve
- Åtgärd: Fed sänkte räntan från 1,5 % till 0 % på bara några veckor i mars 2020. De vidtog också stora åtgärder som kvantitativa lättnader och nödlån för att stabilisera ekonomin.
- Påverkan: Börsen föll först snabbt, med S&P 500 som tappade över 30 % under februari och mars 2020. Efter Fed:s snabba och aggressiva åtgärder vände börsen uppåt. S&P 500 återhämtade sig snabbt och nådde nya rekordnivåer senare under 2020. Den snabba räntesänkningen och enorma likviditetsinjektioner bidrog till att upprätthålla en snabb återhämtning i både aktiemarknaden och ekonomin.
Generella mönster och observationer:
- Kort sikt: Vid snabbare räntesänkningar under kriser (som 2008 eller 2020) tenderar marknaderna först att reagera negativt eller volatilt på grund av den osäkerhet som krisen orsakar. Räntesänkningar kan ta tid innan de stabiliserar investerarnas förtroende.
- På längre sikt: När räntesänkningar kombineras med andra stimulanser och marknaden stabiliseras, tenderar tillgångspriser att öka. Låg ränta leder till billigare lånekostnader, vilket stimulerar konsumtion och investeringar, och driver tillgångspriser på längre sikt.
Effekterna varierar dock beroende på den specifika situationen, räntesänkningens storlek och hur marknaden förväntade sig sänkningen.
Det är dock alldeles för enkelt att generalisera att de kommande räntesänkningarna kommer leda till högre kurser. Det är snarare så att vi har en volatil tid framför oss, där en ny botten behöver etableras, innan det blir bättre igen.